Projektet
I förra veckan höll jag en lektion på Göteborgs konstmuseum inför en gymnasieklass. Tyvärr var det bara tre av eleverna plus deras lärare som kom. Att vara få personer på en visning kan vara på både gott och ont. Ibland kan en liten skara personer leda till mer personliga och intressanta resonemang, men den här gången kom elevernas blyghet i vägen det. Eller så var det jag som inte lyckades dra i de rätta trådarna för att få dem att diskutera kring de ämnen jag tog upp.Lektionen var "bildanalys" och jag stannade, efter att ha talat om Alexander Roslins rokoko-målning, förbi Dick Bengtsons "Landskap med kyrka".
Målningen föreställer en vy med en kyrka i ett gulaktigt kvällsljus och skulle kunna tas för ett trevligt svensk landskapsmåleri (vyn är hämtad i närheten av Linköping). I målningens nedre vänstra hörn har en svart svastika placerats i en vit cirkel med svart kant. En symbol som Dick Bengtson använt sig av i stor utsträckning i sitt måleri. Inte på grund av nazistiska sympatier, utan snarare som en slags kontrastverkan, eller kontext-omvandlare. Svastikan fäller en ond skugga över den till synes inbjudande vyn med kyrkan. En vy som vi gärna kopplar till vårt svenska kulturarv, som många aktar väldigt högt. Vissa kanske allt för högt. Kan Dick Bengtsson vilja påvisa hur skenet kan bedra oss. Att i det till synes vackra och inbjudande döljer sig grym ondska och lögner...?
Jag ber eleverna beskriva målningen själva för att höra hur pass stor betydelse svastikan i det nedre vänstra hörnet påverkar deras beskrivning av tavlans motiv. Svaret blir ganska vagt, förutom att motivet upplevs som ondskefullt, på grund av det otrevliga skymningsljuset. Om jag tolkat Dick Bengtsons egen beskrivning av hans konst korrekt, så ville han måla den trevliga vyn av kyrkan som en kontrast till svastikan. Enligt min egen åsikt ser vyn ganska inbjudande ut. Intressant då att eleverna genast påpekade hur otrevligt lanskapet såg vilket i sin tur påvisade hur symbolen påverkade deras uppfattning av landskapet.
Jag frågade ifall intrycket av vyn skulle ändras ifall man bytte ut symbolen. Ett upp och nedvänt kors? En Svensk flagga? En anarkistsymbol? Tyvärr kom inte samtalet igång så som jag önskat. Vi gick vidare. Tittade på Lena Svedberg "Målning 7" föreställande ett motiv där utgångspunkten varit ett fotografi av Ernest Cole. På bilden syns muskulösa manskroppar som är uppställda i långa led, avkläda, med armarna uppsträckta och ryggarna vända mot oss. Gruvarbetare i Etiopien skall målningen föreställa. I målningen ser man dem uppställda inför ett läkarbesök som utförs i gruvan. När jag frågar eleverna vad de tror motivet föreställer kopplar dem genast till koncentrationsläger under andra världskriget. Trots att personerna i målningen ser mer svarta än vita ut. Kanske en direkt koppling till svastikan i den Dick Bengtssons målning eller så är just andra världskriget koncentrationsläger de flesta kollar ett liknande motiv till?
Hur som helst så var inte den lilla gruppen så öppna för några djupare resonemang. Därför kom jag inte riktigt in på de djupare vatten, som var min avsikt. Hade jag ställt mer väl valda frågor och samtidigt haft en mer talför grupp, hade jag mer kunnat komma in på frågor, som enligt vissa skulle kunna ses som ett övertramp gällande vad en pedagog ska diskutera.
Däremot kommer jag att få en ytterligare chans att genomföra mitt projekt nästa vecka då en lite äldre grupp från en folkhögskola kommer. Tills dess ska jag slipa mer på frågorna så hittar rätt punkter att trycka på och på så vis få i gång en intressant diskussion.
Jag ska skriva ner senare vilka verk jag kommer att väja och hur frågorna kommer att ställas samt var det är jag vill jag vill komma. I efterhand kan jag gå tillbaka och se ifall det blev som jag hade tänkt mig eller helt annorlunda. Att poängtera är däremot att jag inte kan gå allt för långt i mina diskussioner i hopp om att snudda vis förbjudna ämnen. Det passar sig inte att låta en grupp som kommer och betalar för en visning bli försökspersoner. Men jag kan självklart röra mig i den sfären. Det är i vilket fall som helt en intressant diskussion när det kommer till konst. Visningen kommer även vara om modernismen, vilket gör det mer legitimt att komma in på mer "konstig konst".
Av det du beskriver tycker jag det verkar som du fått ut en hel del, med tanke på att det bara var tre elever. jag hade samma upplevelse när jag tog en klass till konstkallen i Kungsbacka (se min blogg). Vad skulle hända om man täckte för hakkorset och lät dem beskriva tavlan för att därefter visa även hakkorset?
SvaraRaderaSkulle jag kanske visa dina bilder för någon av mina klasser för att se vad de säger i ett lektionssammanhang? Båda verken skulle vara intressanta eftersom många verkar ha SD-åsikter.
Hei!
SvaraRaderaFin blogg du har, mange spennende tanker. Det der med å få elever til å komme over sin blyghet er jo en sak for seg.Tror ofte det er det som gjör at man ikke kjenner at man kan ta stilling, man vet ikke hvilken grunn man står på. Og om grunnen skal vaere egne holdninger kan det jo bli leskigt om man sier "feil".
Har en historie om dette fra en liten fabrik der min sambo jobber. En dag mens han var ganske ny der hadde det blitt innkjöpt noe ekstremt billig og dårlig toalettpapir. "Jösses" tenkte min venn når han ved et toabesök gjorde slutt på rullen "man kan jo tilogmed knyckle i hop hylsen til en mjuk liten ball." Denne lille ballen skulle det nok gå bra å spole ned. Men ikke! Etter min venn den nye arbeideren kom den gamle grå sjefen (ja, dette dreier seg om en mindre familiebedrift....anrikt siden sekelsskiftet) "Hvem har slengt i hylsan???" tordnet det over fabriksgulvet. Min venn fikk tilstå og plukke opp den tillknyckte og snart opplöste hylsen igjen, og defilere forbi de andre arbeiderene med det hele i en pose för den kunne slenges på rett sted.
ALTSÅ man slenger ikke hylser i toa, selv om de er aldri så myke.
Og, hvorfor skriver jeg dette? Jeg tror at fölelsen av å tvinges plukke opp hylsen fra toa i de andres mer eller mindre direkte påsyn gjör at mange ikke våger å utfordre rörets dimensjon eller en tanke som kan vaere litt på kanten. Alle vet jo at visse saker er feil. Visse risker er ikke verdt å ta. Tenk om det hadde blitt stopp i holken? Rasismen og nazismen er jo denne typen tema, alle vet hvor slike hylser skal slenges.
Hei så lenge
Spännande historia Fröjdi! Jag tror verkligen att det kan ligga något i det du säger. Nazism och rasism är ju inte direkt några lätta ämnen att diskutera, och moralpaniken kan bli ganska stor och därmed rädslan att säga fel. Men som sagt så är det till väldigt stor del upp till pedagogen att vända på det hela så det blir lättsammare att prata om. Vad skulle hända om man satte in kristdemokraternas symbol i tavlan istället? Eller en playboy-kanin (tänker nu däremot på de katolska prästerna, men man kan ju göra en koppling ändå)...
SvaraRaderaOch Martin, det skulle vara väldigt intressant ifall du också visade den tavlan för dina elever! Då antar jag att du hittar en bild på nätet som du visar (om ni inte kommer till museet). Ett plus med att visa den digitalt är ju just att man kan börja med att dölja symbolen, se hur de tolkar motivet, och sedan visa symbolen. Det är faktiskt en begränsning när man tittar på originalverk, eftersom jag knappast kan lägga på en hand på tavlan och dölja...
(Ursäkta felstavning av ditt namn, Fröydi)
SvaraRaderaJag hade tänkt göra precis som du säger. i mitt projekt ingick det ju att alla i åk 8 skulle ta en egen digital bild. Som det ser ut är det få som kommer att göra det och det blir svårt tidsmässigt att alla ska stå och berätta.
SvaraRaderaIstället skulle jag kunna visa din bild för en helklass och se hur samtalet blir. I grunden är det ju samma utgångspunkt. Två saker som var för sig är vanliga, kyrka=religion och hakkorset=nazism och 2VK. Men vad bildar de tillsammans? En del är minst sagt främlingsfientliga så kanske de tycker det är coolt.
Jag testar så får vi se. Kanske borde jag filma eller spela in ljud men det tror jag kan hämma eleverna så jag får försöka minnas vad som sägs. De skulle också kunna skriva ner egna tankar som en läxa.
Hei igjen!
SvaraRaderajeg har jo mest undervist elever som ville bli det de anså at jeg var (yrkeskunstner)så mine problem som pedagog var kanskje anderledes enn mange av de vi diskuterer akkurat nå.Eller, kanskje ikke. Alle mine elever da det begav seg spanet på meg som jeg skulle vaere noen sorts guru. Dette förte til at mest de som lignet meg fra födselen av hadde noen sjanse til å utvikles i den klassen. Såklart forsökte jeg å motarbeide tendensen, om enn på et ganske arrogant og nedlatende sett. Man kan ikke etterape noen annen, man må jo tenke selv! De elevene som anså at de lignet meg syntes mest bare at det var morsomt, ettersom de innså at jeg begynte å bli gammel og skruttig og at min plass snart skulle bli ledig og passe dem perfekt. En del av de andre elevene gikk hjem og gråt ettersom de forsto at kunstens verden ikke egentlig passet for typer som dem. Og dette enda jeg hadde oppmuntret alle sammen like mye til å vaere individualister!
Det er virkelig ikke så lett å vaere en god pedagog!
Hej Lisa!
SvaraRaderaJag har sökt efter Dicks "Landskap med kyrka" men inte hittat någron bra bild att visa eleverna. Vet du var det finns?
Til Martin först: Kan du ikke ta Lisas bilde, og fortelle at hun har vist dette bildet for elever som besöker kunstmuseet-, da har du jo en slags inngangsvinkel?
SvaraRaderaOg til deg; Lisa, så forsöker jeg ikke å "skoje til det", mere å berette noen personlige erfaringer av at det ikke riktig trekker med en personlig vilje hit eller dit når man vil gi noe til et medmenneske i form av pedagog, ettersom din elev först og fremst ser institusjonen du representerer. Å bryte igjennom dette og å opparbeide et mer fortrolig forhold kan ta tid. Derimot ikke sagt at man skal slutte å forsöke, og visse knep kommer man alltid på til sist. Men-, om man tror at man har mulighet til å prate som likeverdige innenfor institusjonens rammer (anställd/besökare) så tror jeg ikke det er mulig, i allefall ikke ved et förste möte. Tenker også på ulike former for pedagogik,og pedagogisk metode-, kanskje er det visse metoder (og den filosofiske bakgrunnen for å utvikle slike) som passer bedre enn andre? Skal forsöke å be Mari om en önskeforelesning litt på sluttampen, hun kan en hel del om sånt men vi har ikke diskutert det så mye. Litt mere metodologi kanskje?
Martin, på konstmuseets hemsida kan man beställa bilder http://www.konstmuseum.goteborg.se/ (under bildarkiv). Annars så hittade jag en bok om just Dick Bengtsson på Universitetsbiblioteket (Här bor Dick Bengtsson : ett besök hos konstnären / av Bo A Karlsson, Per Lindgren, Joel Svensson)
SvaraRaderaEftersom jag jobbade i tisdags hann jag inte till seminariet, då du kanske berättade hur det gått...Du kanske redan har fått tag på en bild?!
Hej Lisa!
SvaraRaderaSynd att du inte kunde komma i tisdags. Vi var bara fem tappra själar. Fredic som föreläste var bra och "konstnärlig", vilken skjorta!
Jag har ännu inte gjort slag i saken med din bild men tänker göra ett försök att visa den i helklass bara för att se vilka reaktionerna blir och i vilken grad det kan bli en diskussion i en större grupp.