Projektet "Olustiga samtal"

Projektet

I förra veckan höll jag en lektion på Göteborgs konstmuseum inför en gymnasieklass. Tyvärr var det bara tre av eleverna plus deras lärare som kom. Att vara få personer på en visning kan vara på både gott och ont. Ibland kan en liten skara personer leda till mer personliga och intressanta resonemang, men den här gången kom elevernas blyghet i vägen det. Eller så var det jag som inte lyckades dra i de rätta trådarna för att få dem att diskutera kring de ämnen jag tog upp.Lektionen var "bildanalys" och jag stannade, efter att ha talat om Alexander Roslins rokoko-målning, förbi Dick Bengtsons "Landskap med kyrka".

Målningen föreställer en vy med en kyrka i ett gulaktigt kvällsljus och skulle kunna tas för ett trevligt svensk landskapsmåleri (vyn är hämtad i närheten av Linköping). I målningens nedre vänstra hörn har en svart svastika placerats i en vit cirkel med svart kant. En symbol som Dick Bengtson använt sig av i stor utsträckning i sitt måleri. Inte på grund av nazistiska sympatier, utan snarare som en slags kontrastverkan, eller kontext-omvandlare. Svastikan fäller en ond skugga över den till synes inbjudande vyn med kyrkan. En vy som vi gärna kopplar till vårt svenska kulturarv, som många aktar väldigt högt. Vissa kanske allt för högt. Kan Dick Bengtsson vilja påvisa hur skenet kan bedra oss. Att i det till synes vackra och inbjudande döljer sig grym ondska och lögner...?

Jag ber eleverna beskriva målningen själva för att höra hur pass stor betydelse svastikan i det nedre vänstra hörnet påverkar deras beskrivning av tavlans motiv. Svaret blir ganska vagt, förutom att motivet upplevs som ondskefullt, på grund av det otrevliga skymningsljuset. Om jag tolkat Dick Bengtsons egen beskrivning av hans konst korrekt, så ville han måla den trevliga vyn av kyrkan som en kontrast till svastikan. Enligt min egen åsikt ser vyn ganska inbjudande ut. Intressant då att eleverna genast påpekade hur otrevligt lanskapet såg vilket i sin tur påvisade hur symbolen påverkade deras uppfattning av landskapet.

Jag frågade ifall intrycket av vyn skulle ändras ifall man bytte ut symbolen. Ett upp och nedvänt kors? En Svensk flagga? En anarkistsymbol? Tyvärr kom inte samtalet igång så som jag önskat. Vi gick vidare. Tittade på Lena Svedberg "Målning 7" föreställande ett motiv där utgångspunkten varit ett fotografi av Ernest Cole. På bilden syns muskulösa manskroppar som är uppställda i långa led, avkläda, med armarna uppsträckta och ryggarna vända mot oss. Gruvarbetare i Etiopien skall målningen föreställa. I målningen ser man dem uppställda inför ett läkarbesök som utförs i gruvan. När jag frågar eleverna vad de tror motivet föreställer kopplar dem genast till koncentrationsläger under andra världskriget. Trots att personerna i målningen ser mer svarta än vita ut. Kanske en direkt koppling till svastikan i den Dick Bengtssons målning eller så är just andra världskriget koncentrationsläger de flesta kollar ett liknande motiv till?

Hur som helst så var inte den lilla gruppen så öppna för några djupare resonemang. Därför kom jag inte riktigt in på de djupare vatten, som var min avsikt. Hade jag ställt mer väl valda frågor och samtidigt haft en mer talför grupp, hade jag mer kunnat komma in på frågor, som enligt vissa skulle kunna ses som ett övertramp gällande vad en pedagog ska diskutera.

Däremot kommer jag att få en ytterligare chans att genomföra mitt projekt nästa vecka då en lite äldre grupp från en folkhögskola kommer. Tills dess ska jag slipa mer på frågorna så hittar rätt punkter att trycka på och på så vis få i gång en intressant diskussion.

Jag ska skriva ner senare vilka verk jag kommer att väja och hur frågorna kommer att ställas samt var det är jag vill jag vill komma. I efterhand kan jag gå tillbaka och se ifall det blev som jag hade tänkt mig eller helt annorlunda. Att poängtera är däremot att jag inte kan gå allt för långt i mina diskussioner i hopp om att snudda vis förbjudna ämnen. Det passar sig inte att låta en grupp som kommer och betalar för en visning bli försökspersoner. Men jag kan självklart röra mig i den sfären. Det är i vilket fall som helt en intressant diskussion när det kommer till konst. Visningen kommer även vara om modernismen, vilket gör det mer legitimt att komma in på mer "konstig konst".

projektarbetet...

Förra tisdagen gick vi igenom den obligatoriska kurslitteraturen. Jag hade innan bland annat läst igenom "Första hjälpen i samtidskonst". En mycket bra pdf tycker jag, som (till skillnad från "Se mer") gick ner på djupet i verken utan att fullständigt trasa och nöta sönder dem. Sedan innehöll ju "Första hjälpen i samtidskonst", ungefär samma idé som jag hade tänkt ägna mig åt i mitt projetarbete.

Bohusläns museum hade tagit fram ganska kontroversiella konstverk till denna pdf och arbetat fram diskussionsfrågor kring dem. Däremot fanns inget resonemang kring om det är ok att prata om dessa ämnen. Abort till exempel. Det var en intressant diskussion på seminariet i tisdags. Många var tveksamma till att man skulle prata om abort för högstadie/gymnasieklasser...vissa för.

Detta är ju väldigt intressant och hör nära samman med essän jag skrev i förra kursen om vilka konstnärer det är som "sprider olust i det offentliga rummet" (Citat: Göran Hägglund). Lite snuvad på konfekten kände jag mig därför efter att ha tittat igenom pdf'en. Någon hade ju redan gjort (typ) det JAG ville göra!

Men det hindrar ju däremot inte mig från att göra något liknande. Min projektidé är alltså som sådan;

Vad är okej att prata om som pedagog? Vad är tabu och var går gränsen? NÄR och HUR blir det "OLUSTIGT"?

För att begränsa mig tänkte jag hålla mig till exempelvis Konsthallen, eller annat museum för samtida konst. Om jag inte hittar någon "olustig konst", i den bemärkelsen kan jag däremot alltid vrida och vända på konsten och dess betydelse. Om jag väljer ett par verk (som till ytan kan se ganska snälla och lustfyllda ut) och gör sedan diskussionsfrågor kring respektive verk (liknande som i pdf'en) som är "olustiga".

Exempel 1: En madonnamålning med en naken Jesus eller nakna änglar. Kan man vrida den tolkningen till barnporr eller annat olustigt? Är det okej att visa bilder på nakna barn i dagens samhälle?

Exempel 2: Edward Munch's "Vampyren". Där skulle resonemanget kunna handla om sadomachosism...?

Det är ju betraktaren som gör sin tolkning av konst, och den tolkningen kan bli allt från lustfylld eller olustig, beroende på betraktarens tankegångar. I det här fallet kan pedagogen vara den som drar ut all tänkbar "olust" ur konsten. För om man då återgår till Hägglunds (uttjatade) uttalande om den olustiga konsten och verklighetens folk, kan man ju fråga sig detta; Tittar Hägglund på ett fotografi av Natalia Edenmont, utan att ha en aning om bakgrunden till dessa foton (nu menar jag hennes foton av döda kattungar och möss). Då kanske Hägglund tänker "Åh så lustfyllt! Gulliga kattungar", men skrapar man på den lustfyllda ytan finner man något olustigt.

Jag skulle alltså vilja skapa liknande diskussionsfrågor som de i "första hjälpen i samtidskonst". Men till skillnad från dessa verk, vill jag välja några verk som inte är självklart "olustiga" i den bemärkelsen. Alltså - göra den lustfyllda konsten olustig.

Anledningen till det här projektet är att det är intressant att diskutera kring vad som är okej att prata om som pedagog och fortsätta reda ut vad som är lustig och olustigt eller om det är helt utifrån betraktaren/pedagogen att avgöra.